Jag såg en kvinna dö idag. Mitt framför ögonen på mig. Och det fanns inget jag kunde göra…

De senaste dygnen har jag kämpat mig förbi mycket byråkrati här i Uganda. Jag reste en hel dag för att komma till ett flyktingläger. Men då den rätta kontakten inte fanns kvar på plats när jag kom mitt i natten, var jag tvungen att åka tillbaka hela vägen till Kampala den följande dagen. Efter flera besök på ”the office of the prime minister” och en hel del telefonsamtal fick jag i torsdags ett OK för ett nytt försök att komma in på flyktinglägret. Åkte ner igen igår eftermiddag och tog mig in i lägret imorse. Jag skriver mer om den upplevelsen senare. Trött och hungrig i bilen på väg in i Kampala igen, mitt i rusningstrafiken, utbryter kaos. En äldre kvinna några meter framför bilen har just blivit påkörd av en bodaboda. Hon faller mot marken och slår i huvudet i en av sementblocken som separerar bilvägen från gångvägen. Hon blir liggandes. Hennes ögon är halvöppna men blicken är stilla. Det rinner blod över kinden ner mot munnen som nervrycker. Under huvudet rinner det ut en pöl av blod. Bodaboda-killen som körde på den äldre kvinnan syns nu inte till. Han har slängt både bodabodan och hjälmen och stuckit. Jag knäpper upp bältet, sliter i bildörren och skriker åt James, min chaufför, att låsa upp! Ring ambulans! En folkmassa samlas runt kvinnan men ingen tar i henne. De andra bilen vänder sig mot mig och säger att hon redan är död. Jag insisterar och ber dem ringa polis och ambulans igen! ”Vi måste hjälpa!” försöker jag förklara desperat. De förklarar att om jag går ut till kvinnan, kommer jag bli den första att bli misstänkt för brottet. ”Det är bara så det funkar i det här landet”, säger de. Korrupt polis. Varför trodde jag annars att bodaboda-killen redan stuckit? Man lägger sig inte i sådant här, får jag förklarat för mig. ”Men… Ambulans kan vi ringa..” Fortsätter jag. ”Ring ambulansen”. Vi kommer längre och längre bort från kvinnan i trafikkaoset. Jag släpper taget om dörren och lutar mig mot ryggstödet, helt förbluffadd. En kvinna dog precis framför mina ögon och jag gjorde inget. Ingenting! Får en känsla av maktlöshet och vrede i hela kroppen. Blir så arg. På hela systemet. Hur kan det vara såhär!? Vill helst bara slita upp bildörren och springa tillbaka. Mina ögon fylls av tårar…